Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Mina fingrar läcker ofta ord, de söker sig till meningar på papper, rinner ut lite i kanterna och är sådär operfekta precis som jag. Mina ögon letar vinklar i vrår och stora skyar, ser stilleben i ordnat kaos och konst i klotter. När tiden inte räcker till slutar jag springa efter den och stannar till eftersom nästa sekund ändå aldrig går att fatta tag i. När folk vill kalla mig kvinna, halvmarockan, blivande fru, kattägare, kampsportare, personalvetare, psykologiintresserad slår min tunga knut för jag gillar inte att namnge saker. Jag är outgiven, ofärdig, oakademisk, opraktisk och oäven. Helt i imperfekt. Allt du läser och ser är Ej Utgivet Material.
Agnes Larsson [klicka på bilden ovan] har ritat bilderna, de andra tillhör mig, om inget annat anges.
6 kommentarer:
åh, så tjusigt! love brallorna!
och erat gröna hörn i bakgrunden, vilken härlig känsla, lite ökenassociationer får jag nästan..:)
Tack, jag gillar osså brallorna, bra att ha några iaf, tänker jag!
Vad kul att du la märke till den! Ska lägga ut närmre bilder på den snart =)
Åh blusar i vitt silke är jag svag för, denna var ju tjusig som tusan!
När jag kommer ska du & jag gå och op-shoppa. Serb ska vi pausa för lunch & kaffe, sen op-shoppa lite mer. Sen ska vi gå hem till dig och glo på bröllopsinspiration. En heldag med the azzunit! Deal?!
*eh, menade alltså "sen" som i "sedan". Inte "serb" som i person från Serbien. Iphone-stavnig alltså...
Så deal Hanner! Låter som den bäääääästa dagen! Planerar in den genast.
Tack Elsa, ja det är ngt speciellt över materialet, känns finfint mot huden!
Skicka en kommentar