Av min moster fick jag några av mormors handväskor i fina askar. Ibland vet jag inte vad jag gillar mest, innehållet eller den prydligt paketerade asken.
I väskorna finns fina detaljer som spegelfack med tillhörande spegel.
Ljusblått med gulddetaljer. Det är fint det.
Små knappar i korallröd färg och detaljerade utsmyckningar.
Och så miljarders små paljetter broderade på rad.
Typisk likt mormor är också allt i perfekt mint condition... invirade i plast och papp, bevarade som jag föreställer mig att de var när de en gång inhandlades.
Det är fina påminnelser om tider och personer som varit.
4 kommentarer:
Vilka vackra väskor, och kanske allra vackrast är att de tillhört just din mormor!
Jamenvisst! Det är absolut grejen :)
vilka finingar! och allt som tillhört någon man har nära hjärtat känns ju extra speciellt!
å så fina.
(har också en kärlek till fina askar med ännu finare innehåll)
Skicka en kommentar