Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Mina fingrar läcker ofta ord, de söker sig till meningar på papper, rinner ut lite i kanterna och är sådär operfekta precis som jag. Mina ögon letar vinklar i vrår och stora skyar, ser stilleben i ordnat kaos och konst i klotter. När tiden inte räcker till slutar jag springa efter den och stannar till eftersom nästa sekund ändå aldrig går att fatta tag i. När folk vill kalla mig kvinna, halvmarockan, blivande fru, kattägare, kampsportare, personalvetare, psykologiintresserad slår min tunga knut för jag gillar inte att namnge saker. Jag är outgiven, ofärdig, oakademisk, opraktisk och oäven. Helt i imperfekt. Allt du läser och ser är Ej Utgivet Material.
Agnes Larsson [klicka på bilden ovan] har ritat bilderna, de andra tillhör mig, om inget annat anges.
2 kommentarer:
låter smart!
jag fyller på med hyacintlukter och mängder av ingefärste, för att försöka slippa bli sjuk till jul.
Verkligen! Varje gång någon frågar mig vad som gör att jag är så fascinerad av Indien så säger jag alltid detsamma, mötena med alla otroliga människor! Verkligen meningen med livet!
Skicka en kommentar