lördag 9 januari 2010
Han vaknade försenad igår. Vanliga människor stressar och yr runt i förvirringens moln. Han säger
"- Nä men det här går ju inte. " Och hoppar ner i sängen och ger mig massa kramar och pussar.
Innan han går får jag lite fler. För han säger att om vi inte kramas innnan jag ska gå, ja, då blir ju hela dagen fel..
Han säger ibland att jag förändrat hans världssyn, jag säger att han rubbat hela min värld.
Eva Kipli har skrivit en jättefin dikt om det.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Fint skrivet Lells.
tanks babe!
Du, tänkte på en sak! Vad lika du o bro har blivit. Helt stört. Gulligt!
Skicka en kommentar