Hemmafruns karriär!

Följer Sandra Gustafssons blogg[via Minnas jättefina blogg; http://www.tuvaminnalinn.se]. Cool brud. Hittade där ett personlighetstest som jag kände mig tvungen att göra bara för att jag inte tror på personlighetstest. Ogillar kategorisering, etiketter och andra fack som vi människor måste förenkla vår verklighet med. Men vafan. Det var ganska överensstämmande... Förutom allt dravlet om känslor. Det gillar jag inte. Fast okej jag erkänner att jag föredrar känslor framför intellekt. Besserwissande är ju sjukt osexigt. Gillar " ser allt ur ett mänskligt perspektiv". Haha som om det fanns något annat.

O sätta andras väl framför eget verkar jäääättedumt.

Din personlighetstyp:

Populära och känsliga, med enastående social kompetens. Utåtriktade och empatiska. Uppriktiga och ärliga i sin strävan att förstå hur andra mår. Tycker i allmänhet inte om att vara ensamma. Ser allt ur ett mänskligt perspektiv och ogillar objektiv analys. Mycket framgångsrika i att hantera relationsproblem och att leda debatter. Vill vara till nytta för andra och sätter troligen andras väl före sitt eget.

Karriärer som skulle kunna passa dig:

Lärare, konsulter, psykologer( den utbildningen har man ju sökt en eller tio ggr?! mutter bitter..) , socialarbetare(socionomlinjen har jag sökt o tänkt gå men ångrat mig, en procedur som jag gjort om typ tre gånger.), personalvetare(Lustigt, tror jag går någon utbildning om det här..), präster(jenny I'm comin for you! Haha. Nej. ), affärsbiträden, säljare(usch sats.. aldrig igen, men lönen var fin), HR-personal(Ett ord som används frevent i min utbildning- gör mig hatisk), direktörer(Låter givande, det är så snubbar blir rika va??), eventkoordinatorer( det var ju det senaste trevliga jobbet!), politiker, diplomater, skribenter(Mmmm gammal fin dröm), skådespelare, designers, hemmafruar/hemmamän(är detta en karriär? hur fan blir man befodrad? Vad e lönen?) , musiker.

Klart du också vill testa dig!

Varför kan man inte säga att man är trött på livet utan att man tolkas som suicidal?!

Jag vet att man ska vara ledig för att hämta kraft och allt det där för att orka med nästa år, termin, månad, dag... Men vafan! Jag är helt jävla slut. Känner mig inte återhämtad och sugen på att sätta igång någonstans. (Tror att det är diabetes, är förjävla törstig oxå, eller för mkt booze och juleskink??)

"-Leila, sluta svär så mycket" mamma

"-Meh! Det är ju du som har lärt mig..." jag

Och nu vet att jag oxå att som "fin" människa ska man tänka positivt. Men är det inte vääääldigt ute att vara positiv?! Är det bara jag som gillar lite neggo cynism? Men fortfarande; känner mig inte ett dugg suicidal (vilket betyder självmordsbenägen, oxå härligt tabu att prata om, riktigt pirrar i mig när jag skriver det), är ganska nöjd med tillvaron!

Ibland är jag så sugen på att säga fula saker att det liksom bubblar i munnen! Jag menar vad händer som man kalla sin bror för HORA (när han inte är där) inför sockersöta nänniskor. Haha, det är ju jättespännande!



"-Men Leila vad sa du nu??" mamma

"- HORA. Jag sa att han säljer sig som en HORA." jag

" - Ja det har ju folk gjort i alla tider.." Chockerande svar från sockersöt. (se så kul det blev!)

Dessutom ser jag det som ett undermedvetet behov jag har som kvinna i ett manssamhälle där jag känner mig undermedvetet förtryckt och genom mitt språk spränger mina osybnliga bojjor som kliar lite runt handleden. HAHA. Vad DJUPT , jag spyr.