lördag 10 mars 2012

Let it be, instead of letting go


" It's not a matter of letting go—you would if you could. Instead of "Let it go,"'we should probably say ' Let it be."
Jon Kabat-Zinn uppdaterade häromdagen sin facebookpersons status med ovannämnda rubrik. 
Jag smakade på det här ett tag. Som flera gånger före anade jag att han var något på spåren. Jag misstänkte även att det som så många gånger förr, var något som berörde mig, i allt högsta grad.
Efter kort analys kom jag fram till följande.
Jag har upptäckt att den svåraste biten med medveten närvaro i en hetidsarbetande vardag är att låta vara istället för att släppa.
Jag tänker att "nu har jag hög hjärtpump, nu har jag för intensiv tankeverksamhet". Framförallt innan eller efter jobbet. (På jobbet är det andra fokusområden i närvaron.) 
Då vill jag instinktivt släppa. Men, där blir det en ny anspänning. För släppa är inte det samma som att acceptera. Utan acceptansen så försvinner medvetenheten. Utan medvetenheten lär jag mig inget. Tvärtemot trallar jag på i samma spår: stressa upp- släpp, stressa upp- släpp.
Jag behöver alltså fokusera på att vara med min upplevelse av puls, vara med min upplevelse av tankeflöde. Och på så sätt låta den passera. Inte släppa. Skapa ett mentalt flow: en inre vågrörelse.
Ok, teori utarbetad. Nu till det alltid så svåra, hur implementera? 

Jag tänkte återuppta ta detta i ett senare inlägg, med er input ! 

2 kommentarer:

Styleabaad sa...

Superintressant och visst är det stor skillnad på att släppa och låta vara.. ska också suga på den här karamellen ett tag men jag gillar verkligen tanken... Mindre prestationsångest inblandat liksom.

mamma sa...

Jag tänker att släppa är kravfyllt och när vi accepterar det som känns i nuet, släpper vi kraven och då lugnar det sig, i tankarna och i kroppen. Kontentan blir att försöka låta vara, då är vi där vi är, i nuet, och ingen annanstans där föreställningen om hur det borde vara ställer krav på oss....