Att leva på frustrationens rand
handlar liksom om att balansera på tå
utan att vilja sätta ned foten
varken till höger
eller vänster..
Att inte heller tycka att vägen framåt verkar tillräckligt stabil
och hopplösheten ruckar balansen
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar