Förhållningssätt och annan vetenskap

Min livsfilosofi går till stor del ut på att inte döma mina medmänniskor utifrån rätt och fel. För så vill jag inte att de ser på mig.
Istället försöker jag förhålla mig till ett spektra av förståelse. Jag kan ibland ställa mig vid noll förståelse och ibland hundra. Även om jag står vid hundra förståelse så är det inte alltid kopplat till positiva känslor.
Mitt känslospektra går parallellt utmed min förståelse men inte på någon skala utan snarare på det sättet att viss förståelse eller brist på kan, som ett plektum, slå an på vissa strängar.
Dessa strängar utlöser, precis som toner av musik, beteenden som inte alltid är ljuva. Dessa beteenden, i sin tur, får mig att hamna i bekväma eller obekväma situationer.
Och då frågar jag mig ;Vad fanken hände nu?
Om vi då går tillbaka till början
hamnar vi i förhållningssättet till förståelsespektrat. Där kan jag ana, att i mitt förhållningssätt ligger oftast nyckeln.
Till den där porten som är toklåst, står på glänt eller vädrar fritt.
Jag förstår också att påstå att jag förstår är alldeles för mycket begärt, jag får jobba mer på hur jag kan förhålla mig.
[apropå rättfärdigande av sanning och annan "vetenskapsteori"]

Josign!

Här kommer ett hett tips på en tävling!

Ramlade över Den HÄR kreativa människans sida via min vän TuvaMinnaLinn.

Helt otroligt fina grejer att pilla ihop själv tycker jag!

WoHa - Night

Jag har på mig min längsta svarta klänning, ignorerar sjuksymptom och tänker vilket jedrans underbart student-unn att kunna gå ut och lattja med grannarna på en torsdag!

 Bäste fröken Lola på AG47, Herr Hubbe kvällens DJ & VintageStore 59 är några av kvällens gobitar som kommer serveras!

Jag bjuckar på kvällens track : Sinnerman med Nina Simone, så sinnes bra!

Så nu tar jag fästman i hand och går ut och syndar lite i kvarteren....Wohaaa! 

[West of Hantverkargatan står det för om någon undrar]

Cravings..

Jag har sådana springtimecravings, speciellt när man fick ana asfalten några dagar innan snön kom igen.

Att ha ett stabilt fotfästa och kunna springa till bussen! Those days.

Att kunna ha en tunn jacka, istället för tio lager extra hud....

När Tant Gredelin softar

På kvällarna, efter hårt dagsverke, chillar jag ofta omkring i lila. Känns mest naturligt så.

Jorå, på kvällarna ser jag ut såhär. Rosa duntäckestofflor och hellång kofta. Inga konstigheter alls.

[Ett mirakel att jag får hångla ibland...]

LikeableThings

I Fredags var jag förbi på Stadsmissionen med ett uppdrag.

Jag hittade förstås lite extra.

En alldeles delikat skål.

Just en sådan tålig sak för mjölken till kaffet, det är viktigt att den fungerar både i micro och diskmaskin. Denna helt nya men begagnade Himla-kanna lämpade sig utmärkt, tyckte jag.

Min han ville ha en slips och jag fick det ärofyllda uppdraget att lösa biffen.

Jag kunde förstås inte bestämma mig så det blev tre.

Denna polyesterpärla från Stadsmissionen Hantverkargatan var min favvo.

Denna vackra ram roffade jag också åt mig.

Finast är den guldspräckliga grunden.

Det här armbandet kändes också som om det var signerat med mitt namn.

Fyndig Fredag på Stadsmissionen helt enkelt.

Summa summarum, helgen.

På lördageftermiddagen, när slitigheten inte längre var som värst, begav vi oss till XOXO.

Där får man de läckraste chokladbakelserna.

Samt träffa finaste vännerna, som varit bortresta länge nog.

Av de fina, fick vi en Moet, som grattis till förlovningen. Tack!  

På söndagen, när solen stod såhär högt snörade vi på oss bästa vandrarkängorna för en upptäcksfärd. 

Vi började med att gå på vattnet, ungefär som Jesus.

Det var vackert, och lite läskigt och vi hörde en tant som tyckte att de borde sanda isen (?!).

Vissa pimplade, andra åkte långsfärdsskridskor, de flesta halkade bara omkring.

Det var fint att solen sken idag,

så man kom ihåg att det kan vara vackert med snö och is.

Tillslut hamnade vi på Söder, där spanande vi in Flying A`s vintagebutik.

HÄR finns de att finna på nätet.

Där hängde rockiga attiraljer i robusta kedjor, från taket.

Jag gillade väskorna och det fina kakelgolvet,

även om klänningarna inte riktigt var i min smak.

Inredning som innefattar fjärilstavlor, kråkor och flippermaskin är ju iofs aldrig fel.

En väldigt fin liten butik och jag tror att Min Han kunde hittat många läckra tishor där.

Jag gillade speciellt att Lindas smycken var där. Hon och Lola rockar en smyckesbutik som heter AG47, som ligger på scheelegatan där vi hänger på roliga WOHA [West Of Hantverkargatan]-nights ibland.

Det bästa är ju ändå att hamna på Nytorget och glida ned i vårt lilla hörn på Gildas.

Där är öronen på kopparna avslagna och latten är i soppstorlek.

Jag, som också hänger halsband på färgglada väggar blandat med tavlor,

 gillar att vila huvudet mot denna vägg.

Och titta upp på det guldfärgade taket, som jag gärna skulle jag vilja ha hemma,  helst med en massa udda lampor.

Sedan vandrade vi hemåt och när solen stod såhär lågt, ja då var vi nästan hemma igen, vid vattnet, isen och allt det vackra.