Jag gillar inte att namnge saker.: Jag vet inte,

tisdag 2 november 2010

Jag vet inte,

tänkte jag och vandrade gatan fram.
Där vid hörnet stod han och log.
Jag vet att jag tänkte,
vad gör det om jag inte vet, han kommer fortfarande att le.
Och tryggheten spred sig med varma små bubblor ut i varenda ådra.

2 kommentarer:

Mannen i ditt liv sa...: Vackert :-)! Minns första gången jag såg dig som om det var igår. Älskar dig!; 2 november 2010 kl. 18:00
Ej Utgivet Material sa...: Tack älskade. Du är ju inspirationen.; 3 november 2010 kl. 07:48

Skicka en kommentar

Mina fingrar läcker ofta ord, de söker sig till meningar på papper, rinner ut lite i kanterna och är sådär operfekta precis som jag. Mina ögon letar vinklar i vrår och stora skyar, ser stilleben i ordnat kaos och konst i klotter. När tiden inte räcker till slutar jag springa efter den och stannar till eftersom nästa sekund ändå aldrig går att fatta tag i. När folk vill kalla mig kvinna, halvmarockan, blivande fru, kattägare, kampsportare, personalvetare, psykologiintresserad slår min tunga knut för jag gillar inte att namnge saker. Jag är outgiven, ofärdig, oakademisk, opraktisk och oäven. Helt i imperfekt. Allt du läser och ser är Ej Utgivet Material.