Think Big!

Igår var jag och Min Han och lyssnade på denna person ovan, Charlie Hansson, i samband med denna föreläsning anordnad av detta gäng, se nedan.

Charlie Hansson är lite utav en superentrepenör, som startat eget och sedan startat eget och sedan lite till, fått ett otal priser och föddes inte med silversked i munnen.

Till en början gillar man han honom inte, han får det att klia lite i stolen, när han påstår att vem som helst kan göra vad som helst. För honom hade det enkelt börjat med 2000 kr [för att starta företag] samt tre samtal. Idag står han och funderar hur han som politiker kan få igenom sitt mål som är att få bort hemlösheten till julen 2011.

Det här med att det är så enkelt är ju det som får det att klia lite och tycka att han är lite obehaglig. Det som gör att man sedan börjar gilla Charlie väldigt mycket är att han berättar hur han, efter startat upp ett väldigt framgångsrikt företag, med flera, tar och plockar tillbaka alla pengarna till samhället i form av välgörenhet.

Charlies pappa var [eller är, det vet jag inte] hemlös, och att minska hemlösheten var lite utav Charlies hjärtefråga.

Slutligen, på frågestunden så får han frågan om varför folk då tvekar på att satsa helhjärtat på de vill?

Jag känner, och jag känner att alla med mig, inhysta i denna biograf denna torsdagseftermiddag, drar efter andan, då detta är tanken som vi alla tänker. Varför är det inte jag som står därnere och tar initiativ?

 - Ja, säger Charlie, jag tror att många har problem med att kliva över sitt mentala trappsteg som man själv fyllt med hinder.

Visst, tänkte jag. Visst är det så, det visste jag ju. Återigen slår mig innebörden av att göra det som betyder någonting för mig medan jag fortfarande vandrar på denna jord, för det är i slutändan det allt handlar om. Att när döden kommer ,  och det är det enda jag vet helt säkert ska ske, då vill jag ha valt mitt liv. 

Solen gick ned över Kista IP, där Charlie Hansson, startade sin resa, från en studentbarrack med noll kronor på fickan. Jag lyssnade på den HÄR låten och nu tänker jag så det knakar.